Grupprunkeri och homofobi!!
Jag och Joe diskuterade fenomenet grupprunkeri häromdagen och kom fram till några roliga, nästan vetenskapliga teser angående ämnet.
Först så vill jag inleda med att tipsa om en bok som behandlar detta ämne, till viss del skall tilläggas! Den heter så mycket som Två Nötcreme och en Moviebox och är skriven av herrarna Fredrik Wikinsson och Filip Hammar.
Hur som helst så skall jag komma in på det ämne jag tänkte behandla...
... Vilket börjar med en liten bakgrundshistoria:
På högstadiet, närmare bestämt då jag gick mitt åttonde år i skolan så började jag "hitta" mig själv och klädde mig på ett sätt jag själv ville men som andra tyckte var olämpligt. Jag sparade även ut mitt blonda hår och blev en sockersöt casanova...
Detta var inte populärt bland de "coola" killarna som hade säckiga brallor och håret indränkt med två vaxburkar (39 kr st).
Jag blev direkt ett styggt offer bland dessa "hjältar" i deras egna ögon och de skanderade och spred rykten om att jag var bög....
Där kommer vi till själva grejen.. De här killarna var absolut livrädda för maskulin beröring om det inte var ett stenhårt slag på "nerven". Men ändå kunde de stå och runka i grupp??? Ett beteende som för mig (BÖGEN) var helt främmande och relativt avskräckande eftersom jag
nr1. Inte är bög.
nr2. känner mig inte bekväm med att dra i min mr.P framför en hop testosteronstinna, pubertala pojkar.
Denna ekvation är ganska rolig. Grabbarna som tävlar om vem som "kommer" först, och snärtar killen som "kommer" sist en varsin gång...
... kallar mig för bög och sprider ut det till folk???
Någon som känner igen dilemmat och detta fenomen.. Dra er inte för att dela med er!
/BAKKEN
JoeHill (PA) säger:
"Det kan på intet vis komma som en chock för gemene man, att denna anekdot väldigt tydligt symboliserar det vi i vardagsmun ofta kallar identitessökande. Själva innebörden av ett identitetssökande är defacto att man är osäker på sin egen roll, varför man lätt kan relatera till att stärka sina egna odds genom att hacka på andra.
Detta betyder såklart att man inte har en fast hållhake att greppa, utan man irrar omkring i okunskapens dimma. Att detta är mycket tydligt under de tidiga tonåren och sedan ända upp i vuxen ålder har självklart att göra med övergångsperioden. Den perioden mellan att först inte tvingas ha en bestämd roll (barnet), att därefter spela en diffus och svårdefinierbar roll (tonåringen), och slutligen uppfylla en ansvarstagande, medveten och självsäker roll (vuxen). Man kan givetvis anta att det hela kan ha en åverkan från samhällets maktstrukturer, men det är nog svårt att finna ett klassperpsektiv i det hela, såvida man inte penetrerar den ytliga problematiken och istället delar upp fenomenet. Då går det givetvis att finna konflikterna såsom rik/fattig, manligt/kvinnligt, stark/svag osv. Men som sagt, väldigt få reflekterar nog över detta, det är helt enkelt jobbigt att ta reda på bakgrunder och orsaker..."
Först så vill jag inleda med att tipsa om en bok som behandlar detta ämne, till viss del skall tilläggas! Den heter så mycket som Två Nötcreme och en Moviebox och är skriven av herrarna Fredrik Wikinsson och Filip Hammar.
Hur som helst så skall jag komma in på det ämne jag tänkte behandla...
... Vilket börjar med en liten bakgrundshistoria:
På högstadiet, närmare bestämt då jag gick mitt åttonde år i skolan så började jag "hitta" mig själv och klädde mig på ett sätt jag själv ville men som andra tyckte var olämpligt. Jag sparade även ut mitt blonda hår och blev en sockersöt casanova...
Detta var inte populärt bland de "coola" killarna som hade säckiga brallor och håret indränkt med två vaxburkar (39 kr st).
Jag blev direkt ett styggt offer bland dessa "hjältar" i deras egna ögon och de skanderade och spred rykten om att jag var bög....
Där kommer vi till själva grejen.. De här killarna var absolut livrädda för maskulin beröring om det inte var ett stenhårt slag på "nerven". Men ändå kunde de stå och runka i grupp??? Ett beteende som för mig (BÖGEN) var helt främmande och relativt avskräckande eftersom jag
nr1. Inte är bög.
nr2. känner mig inte bekväm med att dra i min mr.P framför en hop testosteronstinna, pubertala pojkar.
Denna ekvation är ganska rolig. Grabbarna som tävlar om vem som "kommer" först, och snärtar killen som "kommer" sist en varsin gång...
... kallar mig för bög och sprider ut det till folk???
Någon som känner igen dilemmat och detta fenomen.. Dra er inte för att dela med er!
/BAKKEN
JoeHill (PA) säger:
"Det kan på intet vis komma som en chock för gemene man, att denna anekdot väldigt tydligt symboliserar det vi i vardagsmun ofta kallar identitessökande. Själva innebörden av ett identitetssökande är defacto att man är osäker på sin egen roll, varför man lätt kan relatera till att stärka sina egna odds genom att hacka på andra.
Detta betyder såklart att man inte har en fast hållhake att greppa, utan man irrar omkring i okunskapens dimma. Att detta är mycket tydligt under de tidiga tonåren och sedan ända upp i vuxen ålder har självklart att göra med övergångsperioden. Den perioden mellan att först inte tvingas ha en bestämd roll (barnet), att därefter spela en diffus och svårdefinierbar roll (tonåringen), och slutligen uppfylla en ansvarstagande, medveten och självsäker roll (vuxen). Man kan givetvis anta att det hela kan ha en åverkan från samhällets maktstrukturer, men det är nog svårt att finna ett klassperpsektiv i det hela, såvida man inte penetrerar den ytliga problematiken och istället delar upp fenomenet. Då går det givetvis att finna konflikterna såsom rik/fattig, manligt/kvinnligt, stark/svag osv. Men som sagt, väldigt få reflekterar nog över detta, det är helt enkelt jobbigt att ta reda på bakgrunder och orsaker..."
Kommentarer
Trackback
