same old story
Det är den 25:e varje man och kvinnas våta dröm. DET ÄR LÖNING! Alla är lika glada den 25:e varje månad när pengarna slinker in på kontot och man känner sig som en adelsman en kung, ja man har äntligen pengar.
Sedan sätter man sig ner och tittar igenom sina räkningar och då börjar man landa lite. När alla räkningar är betalda så har man helt plötsligtsjunkit ner till att vara präst. Och man ber om att nästa månad de inte ska vara lika mycket räkningar.
Man drar iväg och stor handlar så att man ska ha mat till hela veckan. man köper på sig och pengarna går. Man kommer hem tittar på konto ännu flera tusen har gått och man har blivit borgare.
De är ju inte bara mat som ska köpas utan en massa andra små saker som jag idag har spenderat ca 1500 på grejer til min lägenhet. Då sjunker man helt plötslig längst ner i samhällsklassen och blir bonde och lever på sina besparingar. Sitter med sina vänner å spenderar de sista örena på brännjak.
Och runt den 20 så är man en fattigjon och man äter de smuler man kan hitta längst inne i kylen å skafferiet.
Sedan den 25 så blir man adelsman igen.
De är så mitt liv ser ut tragiskt eller inte. Men de är så man går igenom att kännas sig vara toppen av societeten till att slinka ner till botten av den. efter de gamla samhällsinordningen av adel,präst borgare och bönder...
///Gåre
Sedan sätter man sig ner och tittar igenom sina räkningar och då börjar man landa lite. När alla räkningar är betalda så har man helt plötsligtsjunkit ner till att vara präst. Och man ber om att nästa månad de inte ska vara lika mycket räkningar.
Man drar iväg och stor handlar så att man ska ha mat till hela veckan. man köper på sig och pengarna går. Man kommer hem tittar på konto ännu flera tusen har gått och man har blivit borgare.
De är ju inte bara mat som ska köpas utan en massa andra små saker som jag idag har spenderat ca 1500 på grejer til min lägenhet. Då sjunker man helt plötslig längst ner i samhällsklassen och blir bonde och lever på sina besparingar. Sitter med sina vänner å spenderar de sista örena på brännjak.
Och runt den 20 så är man en fattigjon och man äter de smuler man kan hitta längst inne i kylen å skafferiet.
Sedan den 25 så blir man adelsman igen.
De är så mitt liv ser ut tragiskt eller inte. Men de är så man går igenom att kännas sig vara toppen av societeten till att slinka ner till botten av den. efter de gamla samhällsinordningen av adel,präst borgare och bönder...
///Gåre
Kommentarer
Postat av: Bakken
är rätt sorgligt att du har så rätt robin..
Postat av: gåre
ja de är ju de
Postat av: SebbeS
Där slog du huvudet på spiken som man säger ;)
Postat av: Tore
hehe... c'est la vie mon ami!
Trackback
