Proletär Fickordlista.

Det har passerat mången ölklunk och veggie-biff sedan PA Joe Hill satte ett avtryck i den oheliga pergamentsrullen (av vissa kallad blogg). Ingen känner sig nog särskillt rånad på konfekten för det, bortsett från RockRoland då såklart. Såhär i tider av marknadsstyrd tristess, global frustration och borgerlig dekadens kan det dock vara på sin plats med några ledord att följa. För medvetna själar, ständigt i motsättning till kapitalet, kommer här en välbehövlig fickordlista som förklarar några av de vanligaste förhållanden och problem man kan stöta på.

  • Produkt; Sådant som framställs i produktion avsedd för ens eget eller sin umgängeskrets omedelbara behov. Ex; Sy en julduk i slöjden, eller odla cannabis på balkongen.
  • Vara; En produkt ej avsedd att produceras för det egna behovet, men istället för att säljas vidare på en marknad.
  • Bruksvärde; Den naturliga, kroppsliga egenskapen hos en produkt eller vara som man kan tillförskansa sig. Ex; Jackans bruksvärde är att den håller dig varm och kanske snygg, Toalettstolens är att man kan skita i den.
  • Bytesvärde; En varas förhållande, i vilket den kan bytas mot andra varor. Ex; 1 Skjorta = 20 ölflaskor = 100 rizzlapapper = 1/20 Elgitarr.
  • Värdelagen; Vad som avgör en varas bytesvärde enligt ovan är den samhälleligt nödvändiga tid som går åt för att tillverka den, dvs. Hur många arbetstimmar som läggs i genomsnitt på att tillverka en sådan elgitarr inom den branschen avgör alltså varför den just är värd 20 ölflaskor och inte 6 miljoner ölflkaskor.
  • Pris; En varas pris är dess värde uttryckt i pengar. 
  • P-V-P' uttalas "pe-ve-pe prim"; och förklarar producenternas (kapitalisternas) förhållande till varucirkulationen under kapitalismen. "Pengar-Vara-Pengar(+vinst)". Med pengar köper man en vara som sedan säljs vidare med avsikten att tjäna lite extra pengar, "prim" som den lilla accenten kallas symboliserar alltså denna lilla extra vinst. För arbetaren gäller det omvända, han säljer sin arbetskraft som en vara, för att få pengar. Därefter köper han en annan vara han behöver (sprit, knark och porr). Alltså V-P-V (Vara-Pengar-Vara).
  • Mervärde; Det lilla tillskottet tidigare benämnt som "prim", vilket uppstår ur själva produktionsprocessen. Med andra ord ur arbetskraftens bruksvärde. Arbetskraften (det arbetaren säljer till kapitalisten) har ett unikt bruksvärde, nämligen att det kan producera ett större värde än vad det kostar att hålla arbetskraften vid liv ( att reproducera arbetskraften). Kapitalisten jublar såklart högt åt detta s.k. mervärde...
  • Nödvändig arbetstid; Den arbetstid som arbetaren under arbetsdagen lägger ned för sitt eget uppehälle (sprit, knark och porr).
  • Merarbetstid; Den arbetstid som arbetaren lägger ned för att producera mervärde åt kapitalisten, i själva verket den arbetstid som arbetaren jobbar gratis men intalar sig själv att den är nödvändig...

För att tydliggöra förhållandet kring produktionen av mervärde låter vi August Strindberg förklara det hela genom ett slående utdrag ur hans egen "Kapitalismens hemlighet"

- Vad sa ni till mannen därborta?
- Jag sa, att han skall arbeta raskare!
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det...
- Hur mycket betalar ni honom?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengar att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket sten hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag...
- Hur mycket får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta raskare...
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på det att jag kunde köpa verktyg och maskiner...
- Vem har huggit den stenen?
- Tig, dumbom!

Efter detta lilla underhållande textstycke går vi nu återigen över till mer konkreta begrepp inom den politiska ekonomin. Somna inte nu, här blir det nämligen allvar!

  • Profit; Det Kapitalisten kan stoppa i egen ficka efter att alla omkostnader betalats av. Eller också uttryckt som "det han kan spendera på vin, kvinnor och sång"
  • Variabelt Kapital; Rörliga utgifter såsom löneutbetalningar till anställda arbetare, som kan variera av olika orsaker (Folk som sparkas, lönedumpning, nekat OB-tillägg etc).
  • Konstant Kapital; Utgifter för sådant som råvaror, maskiner, verktyg, byggnader etc
  • Mervärdekvoten; Även kallat Utsugningsgraden, räknas ut med formeln m:v. Där m=mervärdet och v= variabelt kapital. Här blir det riktigt spännande eftersom denna formel kan avgöra hur jävla utsugna och utnyttjade arbetarna vid ett företag egentligen är...
  • Profitkvoten; Räknas ut med formeln m:(v+c) där c = konstant kapital. Så anger kapitalisten sitt företags lönsamhet efter att samtliga utgifter är avbetalda.
  • Kapitalackumulation; Ökning av kapitalet genom att en del av mervärdet förvandlas till kapital. Ex; Kapitalisten köper nyare maskiner för att kunna spotta ut en niondels Stadsjeep mer per timme och således sänka priset och sälja ännu fler miljöförstörare...
  • Kapital; En vara, som används till att skapa mervärde genom at suga ut arbetskraft tills de knappt orkar konsummera sprit, knark och porr längre...

Här finns slutligen för vänlighetens skull utrymme för en kopp kaffe och en cigg, kanske mycket seriös info att smälta i första skedet. Men ack så viktigt för att förstå mer av sin tillvaro som arbetskraft i produktionen, sin existensform som ekorre i ekorrhjulet...

Men men, var lugna, allt handlar trots allt ändå bara om den kalla mjöden ;-)

Over and out, 

/Subcomandante Joe hill
  


Kommentarer
Postat av: Bakken

Splendid.. ah, men bara så jävla splendid...

Krossa patriarkalet!!!!

2008-01-26 @ 03:21:11
Postat av: Krall

Fan de e tungt o läsa när man inte fattar vad varannat ord betyder typ.. men de är la så när man är en enkel arbetare som är förtryckt av samhället och kapitalisneb.. hihi cheers lads..

2008-01-26 @ 17:05:10
Postat av: Anonym

patrialkalet? 8)

2008-01-26 @ 18:48:28
Postat av: tore

Hehe, härligt inlägg.
Vart lär man sig att få en sån där fin och len fackords-tunga?
Sådär vill jag också uttrycka mig.
Läckert, Strindberg är kung näst efter dig ;)

2008-01-27 @ 19:49:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0