Skogsvallen

För det första så vill jag bara be om ursäkt för min oursäkteliga frånvaro, vilket givetvis beror på en kaputt, jävla skitdator...

Men nu ska vi inte snacka tråkigheter för nu sitter jag ju här och skriver, inte sant?

Man skulle kunna sammanfatta helgen som, långa nätter, dekadens, vansinnesfärd och ett jävla hålligång...
Men jag väljer att sammanfatta den like this: Äre nå drag härà? följt av, JO TOCK!

Som vanligt börjar min lilla historia med en svettig resa på Statens järnvägar som, i alla fall mellan GBG och KD inte kan passa tiden.
Fortsätter med debackleti Innsbruck, med en sanslöst feg förbundskapten som vi alla för en gångs skull trodde hade släppt lite på krutet efter en bra genomförd halvlek mot Spanien... Men varför ska man låta sig luras av världens mest oföränderliga man; Lars Lagerbäck... Skit samma, det är två år kvar till VM, Sverige kommer inte lyckas kvala in, så vi får se fram emot EM12 istället, då vi skall inta de gamla öststaterna Polen, samt Ukraina. Mer exotiskt än så blir det ju knappast...

Midsommarafton;
Joe bakom ratten och Bakken sittandes bredvid, ständigt röksugen med en ponk i handen. Kosan styrdes mot Ulvsby och en omtalade festen på Ås- logen. Dä va inte så jävla rockigt tyckte vi som stannade för en snabb visit och slängde ut några leenden och sporadiska kommentarer.
Åter mot Skattkärr och Svanadona som inte uppfattat att grillförbudet var hävt, så där satt vi med rått griskött, utan grill.
Höjdpunkten måste jag ändå säga var... Prisutdelningen, som i mina ögon (kanske är naiv) verkade väldigt spontan var oerhört trevlig och njutbar.. Själv vill jag tacka för priset för årets dialekt, som jag i och för sig inte var speciellt chockad över efter mina radikala dialektbyten sommaren, hösten, vintern, kanske året 07... Men det bjuder jag på. Jag kallar mig själv mångkulturell och det skall ju tydligen anses som något bra, eller?

Som vanligt försvann Rolle så jag och Joe gav oss ut på spaning och jakt... Vi hittade honom uppe hos en arbetskamrat, till vår kära arbetarbroder, Rolle som satt och mös med vad han nu hette. Efter det tog vi en nostalgisk tripp (i alla fall för mig) bort till "gärdet", och dess fantastiska lekpark (enligt mig Skattkärrs i särklass bästa). Efter en stunds konfererande i lekparkshuset tog vi oss en tur genom skogen, förbi bäcken, ut på lomvägen och till sist men definitivt inte minst Skogsvallen... Där satte vi oss på hemmabänken och fyllde på våra pumpande blodådror med ytterliggare lite mer alkohol, tills vår spontana och till synes underbara färd slutade på knipvägen 14, och Skattkärrs så vitt jag vet enda riksdagsledamots hem.
Som en liten parentes skall här också tilläggas att detta om något är en nostalgisk plats. Det var nämligen här allt hände på den gamla goda tiden... Nej just det, inte på "vårtan", eller uppe vid skolan... Det var här YaMan- productions (iofs världens mest misslyckade produktionsbolag för film) hade sitt fäste, Det var här vi bevittnade JonH äta sin första köttbit efter X antal års konverterande till vegetarianismen... Kommentaren som följde efter första tuggan löd: Sjött ää gött, och JonH var tillbaka i ledet. Det var också här jag såg min första skräckis, upplevde leprechaun, låtsades att jag var på festival fast jag inte var det, såg på när Östen skulle rosta knäckebröd i brödrosten och nästan bränna ner hela knipvägen, startade mitt medlemsskap i klubben "KUN"... Jag skulle kunna hålla på hur som helst men jag tror alla läsare som orkat läsa hit ner förstår att detta var och är en betydelsefull plats i mitt hjärta.
Här hamnade tre, bokstavligt talat dyng, slan och undrade hur fan det kom sig att vi hamnade där. Vi upplevde dock en mycket trevlig avslutning på kvällen och till slut splittrades även denna trio i hopp om att finna varandra igen... Joe och Bakken did it, Rolle didn't... Gud vare med honom..

Joe och jag försonades och träffade på LillSvärd och Tore som dök upp på vändzon och jag tycker vi avslutade kvällen galant.

Vansinnesfärden på Vänern tar vi en annan gång då fölk pillat ur gruset ur ögonen och fått bort allt vidrigt navelludd ur sina öron... Nu ska jag ut på nya äventyr, tåget går 18.59 om detär någon som vill säga adjö eller kanske rent av följa med ner till Pinochio's och min hemstad, Borås... (Och nej, jag och Pinochio har inte legat med varandra, så lägg av att sprida ut det).

Viva Gut Feeling, och på återseende kamrater!

/Bakken